Vafaaan

ångestångestångest. Fuck nyår och allt det står för................

ok?

HEY, jag har fuckat upp igen!

Totalt tappat kontrollen, igen. Och mardrömmarna är tillbaka. Prisa livet, tjoho!

Strålande jul?

Min jul har spenderats med mina kära föräldrar. Endast. Mina syskon har varit på villovägar och befinner sig runt om i hela världen. För första gången firar jag utan dem och det känns förjävla tomt. Såhär förklarar jag julen för min bror (lagomt Svensson, Svensson-överdrivet och jävligt gnälligt, men jag tyckte det lät jäkligt roligt):
Granjäveln hade frusit fast så den fick vi tina upp imorse så inga förbannade jultidningar fick vi. Vi får fyra prinskorvar var till middan, det är onödigt o steka mer. Farsan hittar inte skärbrädan vi ALLTID haft skinkan på. Det finns ingen jävla lax på det här julbordet. Morsan är sen hem från jobbet. Granen är sned, farsan sov genom kalle anka o svensson svensson gå inte förrån 9 på kvällen... En helt vanlig jävla jul.. Gott nytt hjul från ett svinkallt Sverige där även plattången jävlas! (min fråga är: vart fan är bärsen?)
OCH sist men inte minst: för första gången på TRETTIOTVÅ ÅR ska vi INTE ha någon tomte... Vad fan är detta? Skandaaaaaaaaaaaal!! ps. hoppas snusen va go! ds

Ett simpelt tack

Imorse vaknade jag upp i min gamla säng i mitt gamla hem. Allting var så tomt. Marcus var inte hemma, mina grejer var borta och allt kändes så jävla konstigt. Sen slogs jag av en tanke som fick mig väldigt tudelad. En del av mig ville bara ligga kvar och aldrig kliva upp igen, den andra delen (som vann, f.ö.) ville kliva upp ur sängen och bara leva livet, järnet - inte titta bakåt. Jag tänkte bara såhär: fyfan vad allt hade kunnat gå snett. Allt jag kämpat för, allt jag byggt upp, allt andra byggt upp åt mig. Allt. Precis allt hade jag kunnat kasta bort, - för vad? För ett liv som jag trodde att jag ville ha men som hade slutat långt ner under ytan. På botten med andra ord. Jag hade helt sonika bara tagit mitt liv som jag kan tycka verkade på rätt väg, ta det som ett papper, knyckla ihop och kasta i en vidrig sopkorg där botten täcktes av utlagda snusar och gamla matteböcker. Exakt så. Allt det fina, allt jag fått, det jag fått till skänks från jagvetintevad, det hade jag bytt ut mot skit. Typ mot det som låg i den där sopkorgen. Men jag gjorde det inte. Jag vet inte vem eller vilka jag ska tacka (än fast jag har en liten aning) så vill jag ändå bara säga ett litet, otillräckligt och simpelt tack.

And this time I'll be brave.

Igår jämförde jag mitt liv med pimpelfiske. Och ja, så är det. Mer ingående förklaring ska ni få en annan gång. Imorgon slänger jag mig i bilen med far 06.00 och styr Subban mot Umeå. Älskade, finaste, mysigaste hemstad, som jag saknat dig! Då ska jag äntligen få återförenas med min bättre hälft, min kärlek - Love. Och som jag längtat! Helt sinneslöst, men så är det! Sen blir det nog en massa fler återföreningar och kramkalas. Imorgon kommer bli en sjujäkla bra dag!

Äntligen!

Hej och välkommen till Norrland!
Här äter vi risgrynsgröt till frukost till tonerna av alpina världscupen på TV. Här dricker vi både förmiddags- och eftermiddagskaffe. Här tar gården 3 timmar att skotta med traktor. Här tar man på sig underställ och täckbyxor direkt från morgonen. Här umgås man med vännerna på skotern. Här åker man 3 mil för att handla en liter mjölk. Och här, här i Norrland, är livet som bäst!

Lägesrapportering

Idag är det måndag och jag är inte på jobbet för jag har ingen energi. Har haft feber i flera dagar och inte kunnat äta heller, jul-kul. Just nu står det en hög med flyttkartonger och stirrar på mig som om dom vill döda mig, dom vill nog att jag ska göra nån nytta (= flyttpacka). Vilket jag ska om en stund också, haha! Så ja, jag har börjat flyttpacka och mitt vardagsrum ser helt mongo ut eftersom allt är typ nerpackat och min tvätt hänger på torkning där, haha. Men jag är så jäkla delad angående flytten alltså. Jag vill ju verkligenverkligen hem till Norrland, närmare mamma&pappa och dom typ tre människorna som betyder allra mest för mig, men så jäkla tråkigt att flytta härifrån ändå. Men, once a norrlänning always a norrlänning. Jag hör hemma i avgrunden!

Annars så har jag kommit in på mitt 1a-handsval till universitetet vilket känns jäkligt gött! Mums! Så om fyra år är jag väl färdig svensklärare, är det inte underbart?!
Veckan ser ut såhär:
- Imorrn ska jag tillbaks till jobbet om jag klarar av att äta nånting och få tillbaka lite krafter idag och på kvällen ska det packas (typ färdigt).
- På onsdags styrs det avskedsmiddag för mig och jag hoppas att det inte blir för sent (för jag måste hem och packa, haha)
- På torsdagkväll är det årets sista (och min allra sista) liberala torsdag med CUF Stockholm vilket ger mig ett fint avslut på min tid i CUF Stockholm (fast ändå inte för vi ses ju på Distriktstämman)
- På fredagkväll, mina damer och herrar, då jäklar kommer mina ärkenorrländska päron hit och då blir det kramkalas! Jag har sparat rulltårta åt dom som vi ska käka upp, mums!
- Och på lördagen, gott folk, då styr vi kosan uppåt och jag saluterar Stockholm och tackar för den här tiden. Sen ska jag ringa hjärtat och säga att jag aldrig lämnar honom igen!
Det kommer bli en galet upprivande vecka, men det får vara värt det!

....

ÅNGEEEEST!!
Vad fan händer runt omkring mig egentligen? Kaotiskt nanting.. Annars ligger jag dödssjuk med skyhög feber, årtiiondets tjockaste slemhosta osv. Jul-kul.

Vardagslyx

Det är söndag. Jag sitter invirad i mitt täcke som numera har sina julkläder på sig. En kopp te och tända ljus står på mitt nattduksbord och jag ignorerar det gråa vintervädret utanför. Min lunch (ekologisk fullkornspasta med tomat/pesto-sås) står på spisen och puttrar. Och nu, kära vänner, nu ska jag se sista avsnittet av Ensam Mamma Söker. Det här är vad jag kallar vardagslyx, att göra precis det man vill en enda dag på veckan. Jag ska verkligen passa på att njuta av detta innan mitt tvättberg kommer äta upp mig. (Och innan jag blir vi!)

Gud måste hata mig.

Nu är det exakt två veckor kvar till flytten. Jag har fan ångest. Jag vill inte flytta från Stockholm och mina älskade hjärtan, samtidigt som jag saknar min bättre halva så det gör ont. Och samtidigt som jag typ gråter över att behöva jobba ikväll igen bara för att jobbet knäcker mig så känner jag fetaste separationsångesten ifrån barnen. Men trots allt så saknar jag den underbara Norrlandsluften och längtar efter att få sätta mig i skolbänken igen och slippa pigandet 10h om dan. Men just nu är jag nog bara extra jävla negativ bara för att gårkvällen var helt fruktansvärd, fick dock 4 ungar i säng av 4 närvarande. Efter ett världskrig, men ändå. Fyfan, och kl 17 ska jag vara där igen. Kul helg. Åhhh.

RSS 2.0