Kokt potatis!
Nu behövs det lite uppdatering! Som sagt så var jag förra helgen hos optikern. Eller helgen såg ut såhär: fredagen spenderades på Paradise med en av mina favorit-Tobiasar, lördagen ägnades åt att erövra världen med Bella, Linnéa och samma favorit-Tobias. Och på söndagen blev det en trip till Sydpoolen med kära CUF Stockholm. Full rulle hela helgen. Denna helg blev aningens lugnare med en trerätters middag med andra favorit-Tobias sen diverse mys under täcken till Idol och lite GT. På lördagen styrde vi upp dunderfrukost för att ladda upp för adventspyntsshopping på IKEA. Och på lördagskvällen fick jag rå om min kära Linnéa! Igår styrde vi upp Djurgårdspromenad i kylan tills vi gav upp, åkte hem till Tobias och drack glögg och åt lussekatter. Idag är det den 29 november och efter en Umeåväns vän som bjöd på middag fick jag äntligen tillbaka min Anton!! Efter en drink i Gamla Stan gav vi vika för tröttheten och gick skiljda vägar. Denna vecka kommer bli minst sagt hektisk! Imorgon ska jag infinna mig i Mörby Centrum efter jobbet för att dela ut flygblad och affischera, på onsdag styr CUF Väsby trevligheter och på torsdag är det den traditionsenliga Liberala torsdagen som jag denna gång ser extra framemot. Fredagskvällen OCH lördagskvällen bjuder på jobb, kul. Jul-kul.. Nej, hemskt verkligen, men jag får tänka på att TV:n jag kommer köpa för pengarna kommer bli min nya bästis. Då kanske det går.
Annars måste jag erkänna att jag just ikväll inte ens för fem jäkla ören saknar Umeå. Bara mamma&min bättre, rävshoppande halva.
Nya brillor kanske?
Japp, jag är på jakt efter nya brillzzz! Har blivit lite kär i dom här Ralph Lauren-bågarna. Igår var jag nämligen hos optikern och fick veta att 1. jag lider av astigmatism (dvs jag har brytningsfel) 2. jag skelar. Så nu är det okej att kalla mig mongo.
Nu kokas det ägg på spisen till mig&Linnéa, måste ha mat i magen innan vi ska studsa till Sydpoolen och bada med CUF Stockholm, Ciao!
Mobbing + läraryrket
Ramp på UR i SVT är typ världens bästa program! Det tar upp såna viktiga grejer och är bara allmänt roligt/bra. Riktar sig väl till högstadieungdomar ungefär, så jag är väl lite för gammal. Iallafall så tar de idag upp mobbing, vilket intresserar mig. Detta är ett ämne som ligger mig nära hjärtat eftersom jag själv varit utsatt under många herrans år, men se så fint det gick för mig! Känner igen allt jag ser på programmet idag, det dåliga självförtroendet hos mobbarna, att man trycker ner de som sticker upp/ut och är kaxiga och att ingen agerar. Men nej, det var mig det var fel på, det var jag som fick byta skola och ändra på mig, lite åtminstone. Egentligen är jag lite glad över detta just idag, det knäckte mig då, för över 4 år sen. Då hade jag lika gärna kunnat ge upp och låta dom där jävlarna vinna. Men jag tror att min historia har gett uttrycket "det som inte dödar, det härdar" ett ansikte. För kollar jag tillbaka på "mobbarna" (aktiva såsom passiva) så kan jag inte tycka att de lyckats bättre än mig och jag skulle inte vilja byta med dem, för skulden och ångern skulle nog äta upp mig inifrån. Däremot har jag många gånger funderat på varför i hela friden just jag utsattes för något sånt här? Var det deras dåliga självkänsla? Min attityd eller förmåga att säga precis som jag tyckte? Var det avundsjuka? Var jag så annorlunda att jag var ett "lätt byte"? Var det glasögonen eller tandställningen? Om jag nu ska försöka förstå mig på dessa människor så kan jag tänka mig att det är en kombination av allt. Egentligen spelar det ingen roll, men jag har funderat på det väldigt mycket men fortfarande aldrig kommit fram till att det är fel på just mig, för det tycker jag fan inte. Det enda jag är riktigt förbannad över är att inte en jävel såg, ingen märkte, en kollektiv blindhet paralyserade hela lärarkåren och hela min omgivning. Och jag är på intet sätt unik i min historia, många fler barn och ungdomar upplever detta exakt varje dag, att de är de mest ensamma i hela världen och att absolut ingen ser dem, eller ännu värre, att de ser dem men ingen gör något. Passivitet är det värsta man kan uppleva som "mobboffer" (citationsteckena pga av jag inte ser mig som ett offer).
Det här är en av anledningarna till varför jag vill bli lärare också, just för att finnas till för alla ungdomar som hamnar snett på ett eller annat sätt eller ser till så att andra hamnar snett. Jag vill vara en av alla dessa lärare om inte är passiv. Om jag bara får en enda elev att känna sig sedd är jag nöjd. Jag kanske lever i en drömvärld och framstår som att jag tycker att alla lärare idag är jättedåliga och att jag är jättebra och ska förändra världen. Men, gott folk, det sitter i inställningen! Jag vill verkligen hjälpa människor, speciellt barn och ungdomar. Men att jag sedan är väldigt intresserad av läraryrket och att lära ut och dessutom intresserad av de ämnen jag sökt tycker jag är en utmärkt kombination. Enligt mig är läraryrket ett av de viktigaste yrkena för samhället. Det är dem som formar våra ungdomar till att bli värdiga medborgare som bygger ett stabilt samhälle i framtiden.
Tack och hej
Den här tjejen är galet nöjd med sin helg! Den har bjudit på julpyssel&idol med bästa Linnéa, middag med Tobias nr 1 och fest med Tobias nr 1+nr 2. Bästaste bästa! Idag har jag legat stumt i soffan, välbehövligt! Nu ser jag på Beck och välkomnar en ny spännande vecka med stora, öppna armar! Veckan kommer att bjuda på träff med CUF Väsby, Klädbytardag med CUF Stockholm, eventuellt en myskväll med storebror och sen ska jag bara njuta av livet. Jag älskar allt just nu! Och saknar min bättre, finare halva.
Fabulous life of Evelina
Efter en soft dag på jobbet med en 2årig sjukling i knät typ hela dagen slängde jag i mig 3 cheeseburgare på Centralen i väntan på Linnéa. Sen kastade vi oss till Hötorget för att hämta upp en dator, sedan vidare till Odenplan för Stockholmscenterns nomineringsstämma. Efter x antal koppar te och ropat "ja" x antal gånger så avslutades stämman och ett gäng CUF:are gick skiljda vägar hemåt för att få några timmars sömn. Och här sitter jag, med en tekopp i handen och en muffin + nattmacka i magen. Myys! Nu ska jag se halva Bonde söker fru-avsnittet som jag missade igår av inte en helt vanlig anledning. Fick lite ovanligt besök sådär på kvällskvisten, nämligen av en viss fröken Cedergren som tog sig en löprunda från Hornstull. Jag tyckte att hon förtjänade muffins, så fick det bli! Imorgon är det fredag vilket förhoppningsvis är veckans sista arbetsdag, kan eventuellt hända att jag måste jobba på lördag också, vilket vore hemskt. Sammanfattningsvis har dagen varit fantastisk och jag har varit på fantastiskt humör precis som övriga Stockholm, helt underbart! Nu ska jag bannemig få några välförtjänta timmar ljuv sömn och drömma magiska drömmar om min man. Ciao!
You're amazing just the way you are
Idag är jag fruktansvärt jäkla trött och saknar min softa semestervecka i Umeå med min bättre halva vid min sida. Nu kör jag solo. Igen. Åh. Idag gillar jag Stockholm bara för att jag ska gömma mig i min halsduk, lyssna på musik och plumsa runt i slasket med mina älskade kängor, mys! Däremot så känns det ju som om exakt allting fortfarande är blött sen igår, inte ok.
Åh, vi svängde in i en mysig inredningsbutik i Mölnvik påväg till Värmdö och jag kan ju inte låta bli att drömma mig bort till februari, mmmm! Det håller mig uppe just nu, det och 29 november. Puss!
Fyfan
Knappa sex veckor kvar, i can do it!
Älskade Umeå
Nu var det längesen! UGL gick allt annat än obemärkt förbi utan bjöd på en sjukt bra helg med sjukt bra människor och helgen hade inte kunnat avslutats på bättre sätt; dvs att sätta sig på ett flygplan mot Umeå. Min karl var duktig och jobbade i måndags så jag fick klara mig själv. Jag hookade upp med min största favorit Anjersqa och vi åt frukost, myste, såg film, monterade soffa osv. Sen kollade jag på när bror spelade innebandy. Umeå-dag 2 bjöd på diverse lunch-mys, lägenhetsvisning och lite kvalitetstid med C! Gårdagen spenderades med lite diverse favoriter. Det lunchades, dracks kaffe och kvällen påbörjades på Ålidhem för att sluta på Olles. Gamla goa Olles, damn I miss it! Träffade sjukt många gamla favoriter och det surrades så örona blödde! Vinflaskan som rann nerför halsen igår gör sig påmind idag och vi kan säga att jag inte är i toppform. Ikväll blir det lugnt (hoppas jag), imorgon fyller jag år = födelsedagsmiddag med päronen och ev utgång och på lördag styrs en födelsedagsfest då alla mina flesta favoriter kommer finnas under samma tak. Det kommer bli fantastiskt! Kort och gott: livet äger och det kommer kännas fett tungt att åka tillbaka på söndag, tur som fan att jag har några pärlor som väntar på mig där!
