Evelina Persson

Idag är det 12 futtiga små pyttedagar kvar tills jag får åka hem till avgrunden igen (dvs Umeå/Bjurholm/Bredträsk). Jag längtar nåt fruktansvärt efter 1,5 månad utan norrländsk luft i mina lungor. Ni som nu tror att jag blivit en riktig Stockholmare som inte kan säga ä, skryter om att mina föräldrar är mäklare och är stressad hela tiden, ni har fel! Jag har inte blivit Stockholmifierad! För mig är det fortfarande Fjällräven-kläderna, att säga riktiga ä:n och hoppa över stavelser som gäller och mina föräldrar är inte annat än hyfsat vanliga knegare. Typ. Men idag har jag varit kompis med Stockholm, lite iallafall. Förutom med att det var för mycket folk överallt och ingenstans påväg hem från jobbet, men jag börjar bli van. Det är numera höst i Stockholm, regnet öser ner och det kluckar till på fönsterblecket lite nu och då. Man får klä sig i kängor, bädda in sig i halsduk, mössa och vantar när man ska ut, och inomhus får man mysa under en filt och kolla på mysiga filmer. Jag älskar hösten, det är det bästa som finns! Nu ska jag äta ägg&gröt till middag och sen bada tokvarmt, för jag fryser fan arslet av mig! (Men det får jag inte erkänna, för norrlänningar fryser tydligen inte!) Ciaociao!