Evelina Persson

Jajamen, ett kaos för jämnan. Men vet ni vad? Jag börjar bli van! Frågan är om man ska se det som en bra eller en dålig grej. Iallafall så känns det just exakt i denna sekund som att jag har typ en miljard grejer att ta itu med, en miljard grejer som ligger på mina axlar och måste göras. Det suger ju. Och sen suger ju jag ännu mer eftersom jag blir typ apatisk/handlingsförlamad och orkar inte ens ta itu med allt, men det måste ju göras. Nån gång. Min högsta önskan är att ha en dvärg som gör allt åt mig och att jag får åka lååångt bort och typ ha det förbannat härligt. Utan krav, stress och prestationsångest. Men det går ju inte, ve och fasa vilken sne värld vi lever i.

Sen måste jag bara få uttrycka mitt hat mot äckliga människor. Inte för att generalisera eller så, men jag gillar inte den nya mentaliteten bland den yngre "generationen". (Fan va gammal jag låter!) Nej, men jag relaterar till ettorna på draggen/mimer. Vad är dom för nåt?! Man bara skrattar och äcklas av dom.. Sen måste jag givetvis tillägga att detta gäller naturligtvis inte alla, jag är ingen generaliserings-tant. Det måste ju finns NÅN vettig 93a/94a nånstans, eller?

Slutligen måste ju alla blogginlägg innehålla nåt sentimentalt trams, positivt eller negativt, och det lyder som följer:
Min älskade söstra, du är fan bäst i världen!

OCH: bägaren är fylld, orkar inte ensamheten längre. Min deal kan "äta bajs och stoppa huvet i toaletten", för att citera Jalla jalla.

Nu ska jag lägga mig i sängen och kolla på nån awesome film eller nåt, tjing!