Evelina Persson

Nu var det längesen! UGL gick allt annat än obemärkt förbi utan bjöd på en sjukt bra helg med sjukt bra människor och helgen hade inte kunnat avslutats på bättre sätt; dvs att sätta sig på ett flygplan mot Umeå. Min karl var duktig och jobbade i måndags så jag fick klara mig själv. Jag hookade upp med min största favorit Anjersqa och vi åt frukost, myste, såg film, monterade soffa osv. Sen kollade jag på när bror spelade innebandy. Umeå-dag 2 bjöd på diverse lunch-mys, lägenhetsvisning och lite kvalitetstid med C! Gårdagen spenderades med lite diverse favoriter. Det lunchades, dracks kaffe och kvällen påbörjades på Ålidhem för att sluta på Olles. Gamla goa Olles, damn I miss it! Träffade sjukt många gamla favoriter och det surrades så örona blödde! Vinflaskan som rann nerför halsen igår gör sig påmind idag och vi kan säga att jag inte är i toppform. Ikväll blir det lugnt (hoppas jag), imorgon fyller jag år = födelsedagsmiddag med päronen och ev utgång och på lördag styrs en födelsedagsfest då alla mina flesta favoriter kommer finnas under samma tak. Det kommer bli fantastiskt! Kort och gott: livet äger och det kommer kännas fett tungt att åka tillbaka på söndag, tur som fan att jag har några pärlor som väntar på mig där!

Igår spontanhängde några CUF:are vilket inte alls var helt enkelt. Så vi praktiserade demokrati, demokratur eller nånting. First stop blev BK iaf och jag lärde mig vad "kombo" var. Sjukaste blickarna jag fick när jag frågade om vad kombo var för nåt. Men nu vet jag! Shit vad inne och poppig jag är nu, wöw. Iallafall så planerade vi ihop lite spontanhäng ikväll också. Risk och vin står på schemat, kan garanterat bli legendariskt nu när UGL börjar imorgon också!

Blandade känslor, kort och gott. Allt är ett givande och tagande. Allt kräver en gnutta förståelse och ödmjukhet gentemot medmänniskor, är det jättesvårt att förstå, eller?

Snacka om att det kommer bli jobbigt att lämna 9-åringen som avgudar mig, ritar fina teckningar åt mig, virkar konstiga grejer åt mig, ser upp till mig och frågar efter mig på helgerna. Och snacka om att det kommer bli tungt att lämna lilla 2-åringen som skriker efter "Nina" (Evelina på 2-årsspråk) när han bråkar med mamma, som rusar emot mig när jag kliver in genom dörren, som älskar när jag sjunger för honom, som ibland sover i mitt knä och som älskar när jag busar med honom. Det kommer inte bli lätt att lämna 4-åringen som ibland smyger in handen i min påväg till dagis, som tittar på mig med sina tjusiga valpögon såsom bara han kan och han som älskar när jag vänder honom uppochner och busar lite extra med honom. Och det kommer bli jobbigt att lämna 6-åringen som älskar att berätta om sin skoldag när jag hämtar honom på eftermiddagen, som lyser av stolthet när han kunnat läsa på skyltar jag bett honom om, som jag hjälper bygga lego och som tycker att jag vet allt. Och det kommer inte heller bli så enkelt att lämna 10-åringen med sitt pre-tonårshumör, som går under utan sin skogsbärsyoghurt på morgonen och som precis frågat chans på sin första tjej. Och sist men inte minst så kommer det inte bli lätt att lämna min kära chef, världens bästa chef som varit nästan som en vännina, extramamma, bollplank och relationsexpert. Redan två månader innan har jag separationsångest från ett av det bästa som hänt mig.

Idag är jag lycklig. Och rik! Rik på allt! Nu ska jag avnjuta ett stenkokt ägg och massa kaviar tillsammans med min fettklumpiga mjölk (ohomogeniserad och lågpastöriserad lantmjölk dvs) efter att ha läst x antal centerbloggar och kommenterat x antal. Politik är fan kul och intressant! Än fast man är centerpartister alt cuf:are allihopa så har man så sjukt olika åsikter!

Personligen tycker jag absolut inte om fantasy-böcker, inte alls faktiskt. Jag vill att det ska vara verkliga berättelser, helst baserade på verkliga händelser eller rent av biografier eller fakta-böcker. I julklapp för x antal år sedan fick jag en bok av min kära syster, Bläckhjärta av Cornelia Funke, första boken i hennes trilogi. Jag kunde inte sluta läsa den! Den hade vackert omslag och charmig inledning vilket gjorde att jag trots fantasy-storyn inuti valde att läsa den. Och idag är jag otroligt glad över det! Jag är nu i sluttampen av andra boken, Bläckmagi, och fullkomligt älskar den. Om ni någonsin vill läsa en fantasy-bok så läs dessa! Sista boken heter Bläckdöd förresten. De är dessutom fristående så vill man kan man bara läsa en, men det skulle jag absolut inte rekommendera! De är för bra för att inte läsas!

Och btw så har jag skapat min alldeles egna politiska bibel, bra skit! (Jag blev även jävligt kuk-less på att blogg.se är s to the ämst)

Ja, det diskuteras hejdlöst om Sveriges militära styrka ska tas hem eller stanna kvar. Inte minst nu när en ung soldat omkom i Afghanistan och säkerhetsläget försämras.. Det ser ut att vara en svår fråga utan vidare lätt lösning. Man varnade om detta redan under valnatten då man sa att Sverigedemokraterna kunde avgöra genom att, som de själva säger, rösta med de rödgröna om att ta hem den svenska styrkan. Den här frågan kommer alltså, tror jag, bli ett litet kvitto på hur den svenska regeringen kommer fungera med Sverigedemokraterna med sin vågmästarroll.

Alla säger att frukosten är dagens viktigaste måltid, speciellt min syster som är mer eller mindre min alldeles egna dietist! (Hon kan sånt där, ok) Jag kan bara tala om att jag är fasen bäst på käka frukost när jag har tid. Dagens frukost består av en kopp te (givet), bollnäsfil med fruktmüsli (om nu folk minns min gamla avsky mot fil) och två ägg och KAVIAR. Mums. Snacka om att denna dag kommer bli awesome med bra frukost, regn, mys med symaskinen och diverse annat som ska fixas här hemma. Hade även tänkt ge mig på lite handtvätt, snacka om ambitiös bondpiga/hemma"fru". Fint. Sen ska jag ta min politiska internet-oskuld. Ja, jag ska skriva ett politiskt blogginlägg. Awesome säger jag. Jag börjar koka över angående Afghanistan, så nu ska det ur mig via tangentbordet. Håll utkik!

Jag måste bara få berätta om det som gjorde min dag idag: Ibland när jag åker hem från jobbet åker jag via Odenplan och då kliver jag på en buss på Stureplan. Typ i tisdags när jag skulle hem såg jag kanske världshistoriens fulaste kille. Han hade en ful, wierd jacka på sig som jag aldrig någonsin kommer glömma och han hade hästsvans och det är ju enligt mig kanske det fulaste ever. Iallafall så väntar han på bussen i samma busskur som mig. Vi åker samma buss, och sen byter vi till samma buss mot Solna/Sundbyberg. Ah, jag kliver av bussen och end of story. Men idag åkte jag in till Solna C och skulle handla på Ica. Så spatserar jag runt bland grönsaker och letar fräscha bananer. Så ser jag den där jävla jackan. Och dom där fula skorna. Och samma jävla fula jeans. Jo, det var han. Men - kors i taket - hästsvansen var borta. Ville ge honom en klapp på axeln bara för det. Sen förföljer vi varann typ hela Ica-rundan och jag som tycker att han är ful vill inget annat än att slippa honom, medan han bara stirrar och kollar på mig. Aja, jag handlar färdigt, skiter i att köpa lördagsgodis och kollar fejjan samtidigt som jag utan att tänka ställer mig i en kassakö. Och gissa vem fan som står framför mig.. Jo, fuljackan. Haha, jag kan inte låta bli att skratta för mig själv. Två Brämhults juice-flaskor, två bananer och ett paket russin köpte han. For your information. Han fortsätter iallafall att stirra på mig medan jag ska betala och packa ner mina grejer i min kasse. Sen kör han den här: "slänger-en-sista-förförisk-blick-innan-jag-vänder-mig-om-och-går-och-tittar-inte-tillbaka". Haha, tyckte bara att det var sjukt jäkla kul!

Lyssnar på massa soundtracks från Grey's Anatomy, dom är så fantastiskt mysiga. Jag har ju börjat se hela serien från början och har hittills hunnit med 2 säsonger. Inse att det är typ den bästa serien ever! Ibland skrattar jag åt den så att jag får ont i magen, nästa stund tuggar jag naglar för att allt är så spännande och ofta gråter jag så jag nästan ramlar av soffan, antingen för att allt är så fint&romantiskt eller för att det är så sorgligt att man vill hugga av sig fingrarna. Så känner jag för Grey's Anatomy!

Jag har världens bästa pojkvän.

Idag var jag på sånt här myshumör. Sånt där då man vill somna med ett leende. Mitt bästa tips: muffins, oboy och High School Musical 3! Valet av film beror helt enkelt på att den är dålig = lätt att kolla/somna till, den är mysig på ett sånt där sätt som bara tjejer kan uppskatta (typ!) och den är en söt film som man slipper gråta till, till skillnad från typ The Notebook och P.S i love you så man spyr för att man grinar så sjukt mycket. Så, det blev HSM3 för att jag vill somna med ett leende och jag vill inte gråta. Inte så svårt, va?

Idag är det 12 futtiga små pyttedagar kvar tills jag får åka hem till avgrunden igen (dvs Umeå/Bjurholm/Bredträsk). Jag längtar nåt fruktansvärt efter 1,5 månad utan norrländsk luft i mina lungor. Ni som nu tror att jag blivit en riktig Stockholmare som inte kan säga ä, skryter om att mina föräldrar är mäklare och är stressad hela tiden, ni har fel! Jag har inte blivit Stockholmifierad! För mig är det fortfarande Fjällräven-kläderna, att säga riktiga ä:n och hoppa över stavelser som gäller och mina föräldrar är inte annat än hyfsat vanliga knegare. Typ. Men idag har jag varit kompis med Stockholm, lite iallafall. Förutom med att det var för mycket folk överallt och ingenstans påväg hem från jobbet, men jag börjar bli van. Det är numera höst i Stockholm, regnet öser ner och det kluckar till på fönsterblecket lite nu och då. Man får klä sig i kängor, bädda in sig i halsduk, mössa och vantar när man ska ut, och inomhus får man mysa under en filt och kolla på mysiga filmer. Jag älskar hösten, det är det bästa som finns! Nu ska jag äta ägg&gröt till middag och sen bada tokvarmt, för jag fryser fan arslet av mig! (Men det får jag inte erkänna, för norrlänningar fryser tydligen inte!) Ciaociao!

Fifan säger jag då bara. Har rensat leksaker och moonwalkat i lövhögar idag. Låter det som en bra dag? Well, det kanske det var. I övrigt måste jag säga att det var underbart med första morgonen med frost påväg till jobbet. Åh, jag är så himla norrländsk!