Kombo?!
Igår spontanhängde några CUF:are vilket inte alls var helt enkelt. Så vi praktiserade demokrati, demokratur eller nånting. First stop blev BK iaf och jag lärde mig vad "kombo" var. Sjukaste blickarna jag fick när jag frågade om vad kombo var för nåt. Men nu vet jag! Shit vad inne och poppig jag är nu, wöw. Iallafall så planerade vi ihop lite spontanhäng ikväll också. Risk och vin står på schemat, kan garanterat bli legendariskt nu när UGL börjar imorgon också!
* Förresten: kombo = kompis man bor med, eller enligt Sara "en sambo man inte ligger med, oftast!"
?
Blandade känslor, kort och gott. Allt är ett givande och tagande. Allt kräver en gnutta förståelse och ödmjukhet gentemot medmänniskor, är det jättesvårt att förstå, eller?
Separationsångest
Snacka om att det kommer bli jobbigt att lämna 9-åringen som avgudar mig, ritar fina teckningar åt mig, virkar konstiga grejer åt mig, ser upp till mig och frågar efter mig på helgerna. Och snacka om att det kommer bli tungt att lämna lilla 2-åringen som skriker efter "Nina" (Evelina på 2-årsspråk) när han bråkar med mamma, som rusar emot mig när jag kliver in genom dörren, som älskar när jag sjunger för honom, som ibland sover i mitt knä och som älskar när jag busar med honom. Det kommer inte bli lätt att lämna 4-åringen som ibland smyger in handen i min påväg till dagis, som tittar på mig med sina tjusiga valpögon såsom bara han kan och han som älskar när jag vänder honom uppochner och busar lite extra med honom. Och det kommer bli jobbigt att lämna 6-åringen som älskar att berätta om sin skoldag när jag hämtar honom på eftermiddagen, som lyser av stolthet när han kunnat läsa på skyltar jag bett honom om, som jag hjälper bygga lego och som tycker att jag vet allt. Och det kommer inte heller bli så enkelt att lämna 10-åringen med sitt pre-tonårshumör, som går under utan sin skogsbärsyoghurt på morgonen och som precis frågat chans på sin första tjej. Och sist men inte minst så kommer det inte bli lätt att lämna min kära chef, världens bästa chef som varit nästan som en vännina, extramamma, bollplank och relationsexpert. Redan två månader innan har jag separationsångest från ett av det bästa som hänt mig.
Oooohlala jag vill ha dig
Idag är jag lycklig. Och rik! Rik på allt! Nu ska jag avnjuta ett stenkokt ägg och massa kaviar tillsammans med min fettklumpiga mjölk (ohomogeniserad och lågpastöriserad lantmjölk dvs) efter att ha läst x antal centerbloggar och kommenterat x antal. Politik är fan kul och intressant! Än fast man är centerpartister alt cuf:are allihopa så har man så sjukt olika åsikter!
Igår läste jag ut andra boken i trilogin jag tipsade om igår. Damn så bra!! Nu har jag börjat läsa den tredje boken och jag kommer ha sån separationsångest när jag närmar mig slutet! Apropå bra grunkor så köpte jag en vinterjacka och vinterskor idag, bra skit! (Och jag tänker fan inte säga vart jag köpt det!)
Och nu ska jag lägga mig i min stora mysiga säng och läsa massor! Ciao
Boktips
Personligen tycker jag absolut inte om fantasy-böcker, inte alls faktiskt. Jag vill att det ska vara verkliga berättelser, helst baserade på verkliga händelser eller rent av biografier eller fakta-böcker. I julklapp för x antal år sedan fick jag en bok av min kära syster, Bläckhjärta av Cornelia Funke, första boken i hennes trilogi. Jag kunde inte sluta läsa den! Den hade vackert omslag och charmig inledning vilket gjorde att jag trots fantasy-storyn inuti valde att läsa den. Och idag är jag otroligt glad över det! Jag är nu i sluttampen av andra boken, Bläckmagi, och fullkomligt älskar den. Om ni någonsin vill läsa en fantasy-bok så läs dessa! Sista boken heter Bläckdöd förresten. De är dessutom fristående så vill man kan man
bara läsa en, men det skulle jag absolut inte rekommendera! De är för bra för att inte läsas!
Den första boken, Bläckhjärta, har filmatiserats och det vettefan om jag törs se den innan jag läser tredje boken.. Jag har ju min egen bild av huvudpersonerna osv. Men slutligen - läs dessa fantastiska böcker!!
24 oktober
Kollakolla va höstig jag är!! Fint och bra. Jag tänkte börja med att säga att jag kollade igenom lite bilder idag och jäklar vad många det finns. Ska försöka lägga upp lite nu och då så att dom inte glöms bort på min externa hårddisk. Sedan tänkte jag göra en liten bild-årskrönika till min födelsedag också. Visst låter det bra?
Ny blogg!
Och btw så har jag skapat min alldeles egna politiska bibel, bra skit! (Jag blev även jävligt kuk-less på att blogg.se är s to the ämst)
Sveriges närvaro i Afghanistan
Ja, det diskuteras hejdlöst om Sveriges militära styrka ska tas hem eller stanna kvar. Inte minst nu när en ung soldat omkom i Afghanistan och säkerhetsläget försämras.. Det ser ut att vara en svår fråga utan vidare lätt lösning. Man varnade om detta redan under valnatten då man sa att Sverigedemokraterna kunde avgöra genom att, som de själva säger, rösta med de rödgröna om att ta hem den svenska styrkan. Den här frågan kommer alltså, tror jag, bli ett litet kvitto på hur den svenska regeringen kommer fungera med Sverigedemokraterna med sin vågmästarroll.
Som det ser ut idag har vi det rödgröna blocket å ena sidan som vill avveckla de svenska styrkorna med början våren 2011, och alliansen å andra sidan som vill ha kvar våra svenska styrkor. Det finns otroligt mycket problematik runt omkring denna fråga eftersom vi dels har familjeperspektivet, att soldaterna faktiskt har anhöriga som bönar och ber om att de ska få komma hem. Sedan pratas det om solidaritet. Väldigt mycket ifrån Lars Ohly's håll. Min fråga är: vad är egentligen solidariskt i denna fråga? Alla vill ha fred, givetvis, det är inget snack om saken att vi strävar mot fred i Afghanistan.
Enligt mig bör man komma ihåg att det är krig i Afghanistan, det är öppna eldstrider i landet. Det finns inget stabilt, långsiktigt hållbart styre i landet. Jag kan absolut inte förstå hur det kan vara solidariskt att lämna Afghanistan, vi ska komma ihåg att landet är helt slaget i spillror. Vi vet att Afghanistan inte är en trygg "arbetsplats" på något sätt, det är väldigt farligt. Men vi måste tänka att det finns kvinnor, barn och andra utsatta människor som faktiskt bor och lever där. Därför är det så viktigt med vår svenska närvaro i landet för att öka tryggheten och försvåra för talibanerna att få total makt över Afghanistan och det vore otroligt osolidariskt att vända dessa utsatta och rädda människor ryggen och avveckla styrkorna.
Det pratas också om att ersätta militärt bistånd med humanitärt. Det är en bra tanke, en mycket bra idé, men den går inte att genomföra i och med det osäkra läget. Det finns inga hjälp konvojer som tar sig förbi talibanerna och fram till behövande och det finns nästan inga hjälporganisationer som vill vara kvar i Afghanistan ifall den utländska närvaron skulle försvinna från landet och talibanerna skulle få härja fritt. Läget måste stabiliseras innan styrkorna kan avvecklas och innan det räcker med humanitärt bistånd.
Jag tycker verkligen att det vore osolidariskt att ta hem våra styrkor från ett land i spillror. Bara för att vi har militär närvaro betyder inte det att vi inte främjar fred, tvärtom. Det som behövs i Afghanistan är ett stabilt och folkvalt styre och minska den talibanska makten och korruptionen i Afghanistan. När vi uppnått det kan vi avveckla vår styrka och ersätta vårt militära bistånd med humanitärt för att bygga upp skolor, myndigheter och institutioner för att åter bygga upp Afghanistan.
Frukost
Alla säger att frukosten är dagens viktigaste måltid, speciellt min syster som är mer eller mindre min alldeles egna dietist! (Hon kan sånt där, ok) Jag kan bara tala om att jag är fasen bäst på käka frukost när jag har tid. Dagens frukost består av en kopp te (givet), bollnäsfil med fruktmüsli (om nu folk minns min gamla avsky mot fil) och två ägg och KAVIAR. Mums. Snacka om att denna dag kommer bli awesome med bra frukost, regn, mys med symaskinen och diverse annat som ska fixas här hemma. Hade även tänkt ge mig på lite handtvätt, snacka om ambitiös bondpiga/hemma"fru". Fint. Sen ska jag ta min politiska internet-oskuld. Ja, jag ska skriva ett politiskt blogginlägg. Awesome säger jag. Jag börjar koka över angående Afghanistan, så nu ska det ur mig via tangentbordet. Håll utkik!
Mjölk
Jag älskar mjölk. Inte som vanligt utan verkligen älskar! Finns inget godare helt enkelt, typ. Och ovan, kära vänner, är den godaste mjölken. Låt mig presentera Åsens Lantmjölk! Lågpastöriserad mjölk som smakar som en bit av himmelriket! Annars gillar jag även Arla's Gammeldags mjölk 3 %. Dvs jag älskar fet mjölk som smakar så naturligt som möjligt. Måste nog skaffa en liten kossa som jag kan dricka mjölken direkt ur, typ. Nejmen, nu vet ni om min passion - mjölk.
ÅRETS roligaste
Jag måste bara få berätta om det som gjorde min dag idag: Ibland när jag åker hem från jobbet åker jag via Odenplan och då kliver jag på en buss på Stureplan. Typ i tisdags när jag skulle hem såg jag kanske världshistoriens fulaste kille. Han hade en ful, wierd jacka på sig som jag aldrig någonsin kommer glömma och han hade hästsvans och det är ju enligt mig kanske det fulaste ever. Iallafall så väntar han på bussen i samma busskur som mig. Vi åker samma buss, och sen byter vi till samma buss mot Solna/Sundbyberg. Ah, jag kliver av bussen och end of story. Men idag åkte jag in till Solna C och skulle handla på Ica. Så spatserar jag runt bland grönsaker och letar fräscha bananer. Så ser jag den där jävla jackan. Och dom där fula skorna. Och samma jävla fula jeans. Jo, det var han. Men - kors i taket - hästsvansen var borta. Ville ge honom en klapp på axeln bara för det. Sen förföljer vi varann typ hela Ica-rundan och jag som tycker att han är ful vill inget annat än att slippa honom, medan han bara stirrar och kollar på mig. Aja, jag handlar färdigt, skiter i att köpa lördagsgodis och kollar fejjan samtidigt som jag utan att tänka ställer mig i en kassakö. Och gissa vem fan som står framför mig.. Jo, fuljackan. Haha, jag kan inte låta bli att skratta för mig själv. Två Brämhults juice-flaskor, två bananer och ett paket russin köpte han. For your information. Han fortsätter iallafall att stirra på mig medan jag ska betala och packa ner mina grejer i min kasse. Sen kör han den här: "slänger-en-sista-förförisk-blick-innan-jag-vänder-mig-om-och-går-och-tittar-inte-tillbaka". Haha, tyckte bara att det var sjukt jäkla kul!
Nån sa fan vad hon är fräsch.
Esteten inom mig har tagit fram sina höstkjolar och kängor och firar järnet. Ikväll ska jag nog ha en liten ceremoni, mina Kraków-converse har mest troligt gjort sitt efter 1 år och 8 månaders trogen tjänst. Men det känns lagomt sorgligt.
Detta är dessutom mitt nya hår. Woho. Eller nåt. Mhm, nu ska jag ut och mysa.
Jag kan inte heller sluta lyssna på Pernilla Anderssons gamla dänga Johnny Cash och Nina P. Den är lagomt asbra.
Mm
Det här gjorde inte min morgon sämre, direkt.
Morgon
Det här är jag när jag är nyvaken, jävligt hungrig, och sugen på kaviar. Då menar jag kaviaaaaar, inte kavviarr. Usch. Nu ska jag fasen äta massa kaviar, duscha massor och sen dra mig ner till stan, bara för att det är kul. Det är ju givetvis något jag kommer sakna med Stockholm, shoppingutbudet. Tur att åtminstone Clas Ohlson, Rusta och K-rauta finns i Umeå..... Nu ska jag göra lite frukost-mys med mitt favorit-te (Rooibos-te), tända ljus och givetvis kaviar. Mums, idag kommer bli en bra dag!
Where does the good go?
Lyssnar på massa soundtracks från Grey's Anatomy, dom är så fantastiskt mysiga. Jag har ju börjat se hela serien från början och har hittills hunnit med 2 säsonger. Inse att det är typ den bästa serien ever! Ibland skrattar jag åt den så att jag får ont i magen, nästa stund tuggar jag naglar för att allt är så spännande och ofta gråter jag så jag nästan ramlar av soffan, antingen för att allt är så fint&romantiskt eller för att det är så sorgligt att man vill hugga av sig fingrarna. Så känner jag för Grey's Anatomy!
Nu är det faktiskt fredagkväll och idag har det snöat för första gången i höst/vinter och jag blev nästan tårögd av glädje (så mycket älskar jag snö!!) Jag har haft en sjujävla bra vecka och hoppas på en fin, lugn och mysig helg! Det är nu endast 9 dagar kvar tills jag åker upp till Umeå igen, och då har jag som sagt inte varit hemma på 2 månader. Det kommer kännas helt sjukt. Helt sjukt bra. Ska fira halvårsdag med min man och min nittonde födelsedag med alla mina käraste favoriter. Och självklart ska jag hem och gråta glädjetårar i min mammas famn. Vad hade jag gjort utan henne?
Ikväll är det stenhårt soffläge som gäller! Först ska jag koka ägg, fixa te och kaviarmackor. Vad sägs om det folket? Wonderful säger jag.
Ps. Jag ska fixa en bild på mitt nyklippta hååår!
Adios desde Estocolmo
Nu kör vi.
Jag har världens bästa pojkvän.
Jag har världens bästa mamma&pappa.
Jag har världens bästa bröder.
Jag har världens bästa syster.
Jag har världens bästa vänner.
Jag har allt. Enligt mig själv.
Mys AB
Idag var jag på sånt här myshumör. Sånt där då man vill somna med ett leende. Mitt bästa tips: muffins, oboy och High School Musical 3! Valet av film beror helt enkelt på att den är dålig = lätt att kolla/somna till, den är mysig på ett sånt där sätt som bara tjejer kan uppskatta (typ!) och den är en söt film som man slipper gråta till, till skillnad från typ The Notebook och P.S i love you så man spyr för att man grinar så sjukt mycket. Så, det blev HSM3 för att jag vill somna med ett leende och jag vill inte gråta. Inte så svårt, va?
Men pojkvännen på hemmaplan igen så känns allting lite bättre. Det här med långdistans börjar gå mig på nerverna, men som tur är så är det förhoppningsvis slut på det. Allt kommer ordna sig, någon sa det till mig någon gång. Bra sagt!
I've seen your fucking attitude
Idag är det 12 futtiga små pyttedagar kvar tills jag får åka hem till avgrunden igen (dvs Umeå/Bjurholm/Bredträsk). Jag längtar nåt fruktansvärt efter 1,5 månad utan norrländsk luft i mina lungor. Ni som nu tror att jag blivit en riktig Stockholmare som inte kan säga ä, skryter om att mina föräldrar är mäklare och är stressad hela tiden, ni har fel! Jag har inte blivit Stockholmifierad! För mig är det fortfarande Fjällräven-kläderna, att säga riktiga ä:n och hoppa över stavelser som gäller och mina föräldrar är inte annat än hyfsat vanliga knegare. Typ. Men idag har jag varit kompis med Stockholm, lite iallafall. Förutom med att det var för mycket folk överallt och ingenstans påväg hem från jobbet, men jag börjar bli van. Det är numera höst i Stockholm, regnet öser ner och det kluckar till på fönsterblecket lite nu och då. Man får klä sig i kängor, bädda in sig i halsduk, mössa och vantar när man ska ut, och inomhus får man mysa under en filt och kolla på mysiga filmer. Jag älskar hösten, det är det bästa som finns! Nu ska jag äta ägg&gröt till middag och sen bada tokvarmt, för jag fryser fan arslet av mig! (Men det får jag inte erkänna, för norrlänningar fryser tydligen inte!) Ciaociao!
Ack denna härliga måndag
Fifan säger jag då bara. Har rensat leksaker och moonwalkat i lövhögar idag. Låter det som en bra dag? Well, det kanske det var. I övrigt måste jag säga att det var underbart med första morgonen med frost påväg till jobbet. Åh, jag är så himla norrländsk!
Livet äger och jag är kär i Magnus Betnér!
Dagens sista
Efter lite muffinsbak och en snabbtitt på Rallybrudar så ger jag upp för kvällen, klockan ringer ju 06.00 imorgon. Har fetaste lusten att läsa min bok ikväll (Bläckmagi av Cornelia Funke), men skippar det så jag är pigg imorgon. Idag kan vi dra slutsatsen att muffins är gott, jag gillar att brunch:a med Peter, jag ÄLSKAR Zink's club sandwich, nackdelen med tungpiercing är att man fastnar i vispen när den ska slickas av och man får ont i magen av för mycket hemkokad kola.
Vi summerar veckan som gått: blir mer och mer less på barn, blir mer och mer less på att inte ha något socialt umgänge i min egen ålder, längtar efter nästa Liberal Torsdag och saknar&längtar efter Love.
Tack och adios!
(Gott med hemkokad kola på pinne!)
17 oktober
Hej Umeå!
Hoppas du tar hand om mina vänner och värmer dom! Har hört att du blivit lite kylig på sistone? Skärpning där! Och sluta storma, tack! Vill inte att mina finaste ska blåsa bort heller! Hur som helst så saknar jag dig, kan du skicka lite snö till Stockholm? Puss!
Min helg har varit bra! Fantastiskt bra, faktiskt! Den har innehållit nästan allt man kan önska sig: telefonsamtal från hjärtat, x antal vinglas, brunch med storebror, palt-middag, tvättning, sovmorgnar, hemgjord kola och Ensam mamma söker. Och idag är det ju bara två veckor tills jag åker hem till Umeå över en vecka också. Det kommer bli legendary med födelsedag och allt.
För tillfället är jag sjukt nöjd, de som känner mig vet att jag gnäller hela tiden, MEN nu är jag nöjd. Jag har nästan allt, jag är lycklig - i Stockholm. Nu ska jag laga lite jeans och baka något tror jag. Ciao!
Kära nån
Nu känner jag att jag lever. Nu går allt min väg, typ. Det är lördagmorgon och jag har planer ikväll, nya trasor att slänga på mig inklusive skor, jag har planer i veckan (TVÅ kvällar) men det bästa av allt var att jag fick prata i över en timme med min finaste igår. Anledningen till att jag nu känner att jag lever är att jag fått en lägesrapport hemifrån, lite skratt, lite besvikelse, förvåning, allt. Det är aldrig lugnt där uppe i skogarna!
Dessutom befinner sig min mor&far avsevärt mycket närmare Sthlm i helgen, men tyvärr så svänger de inte förbi. En kaffe med mina föräldrar hade inte suttit fel. Dagens schema ser ut såhär:
- Mys + ät frukost
- Städa + tvätta
- Mys lite till
Fint!
